Simple Swedish Podcast - #118 - Samtal med mamma om jul [svår]

Episode Date: January 16, 2022

Hallå hallå! Här kommer tredje avsnittet med min kära mor! Det är alltid lite svårare när jag har en gäst, så om du inte redan är avancerad i svenska, försök bara att följa med i vad vi pratar om. Försök inte förstå allt vi säger. Lyssna också efter utfyllnadsord och typiska talspråksord, alltså ord man mest använder när man pratar. -------------------- Om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt kan du bli patron. Gå in på min hemsida www.swedishlinguist.com och klicka på länken till min Patreon-sida! På min hemsida kan du också hitta information om kursen Strong Swedish! Följ mig på instagram: swedish.linguist -------------------- If you want to support the podcast and get transcripts to all episodes, you can become a patron. Go to my website www.swedishlinguist.com and click the link to my Patreon page! On my website you can also find information about the course Strong Swedish! Follow me on instagram: swedish.linguist

Tjena, tjena! Du lyssnar på Simple Swedish Podcast, podden för dig som vill förbättra din förståelse för talad svenska, men som fortfarande inte förstår svenskar så bra, vanliga svenskar, vanligt material för svenskar. Och idag så ska du få lyssna på ett samtal som jag hade med min mamma. Så det är faktiskt tredje gången som hon är med i den här podden. Och det här samtalet är lite mer improviserat. Vi hade inte förberett någonting att prata om. Utan vi bara började prata helt enkelt. Så ja, vi pratade mycket om jul då eftersom vi spelade in det avsnittet på juldagen. Alltså dagen efter julafton. Juldagen den 25 december alltså.

Och jag ska som vanligt tacka några nya patrons. Det är Andy, Razvan, Natalia, Olga, Maggie och Andrew. Jättestort tack till er för att ni stödjer den här podden. Och ja, om du vill bli patron och stödja podden kan du gå in på min hemsida, swedishlinguist.com. Ja, jag har också en Instagram-kanal som är swedish.linguist. Och om du förstår den här podden ganska bra och vill komma till nästa nivå, bli avancerad i svenska, då rekommenderar jag kursen Strong Swedish. Gå in på min hemsida om du är intresserad av det och läs mer om den kursen. Yes, men då tar vi och lyssnar på dagens avsnitt då. Så det är

juldagen. Vi är i Karlstad i Värmland i Sverige. Och jag sitter här med dig min kära mor. Vi sitter här och dricker te. Och jag har precis börjat förbereda maten. Därför har du fått vänta på mig lite.

Ja, vad blir det för mat då? Ja, men det blir lite av varje. Det blir en gratäng med potatis och vitlök. Och så blir det grillad kycklinglår. Med starka kryddor. Starka kryddor, ja.

Med chili. Thai chili. Thai chili. Är det skillnad på vanlig chili och Thai chili? Jag visste inte det, men min bror säger det. Så, ja. Det blir både hett och gött. Så det blir inte rester från igår?

Nej, egentligen är det alltid skönare att äta rester nästa dag. Alltså annan dagen. För då hinner man inte tröttna så, tycker jag. Jag vet inte, jag tröttnar ju inte på rester så snabbt. Jag tröttnar ju inte på rester så snabbt. Vi åt ju rester igår kväll. Som nattamat, ja. Och vi är här i Karlstad för att vi firar jul. Och jul firade vi igår då, julafton.

För i Sverige så firar vi ju den 24. Och idag, den 25. juldagen. Vad händer då? Ja, men då brukar man gå ut och ta en lång promenad i solen, i snön. Är det en svensk tradition? Jag vet inte. det en svensk tradition?

Jag vet inte. Eller är det din tradition? Jag vet att både vi och många gör det. För att man har varit inne så mycket på jul och suttit mycket. Då har alla ett behov av att röra på sig lite och få lite frisk luk. Och det har varit så fint väder idag för solen har gnistrat. Jättefint. Den lilla tiden som solen är uppe. Ja.

Inte många timmar. Den orkar ju inte komma så högt på himlen då. Nej, man kan säga fyra och en halv, max fem timmar. Mm. Ja. Ja. Så vi har gått en timme ute Ja

Och det har varit ganska kallt Vad har det varit idag? Det har nu varit en åtta minus kanske Mm Och i natt har det varit tolv tror jag Tolv minus, ja Men det har blåst lite grann också Ute på fälten har det blåst

Men i skogen har det ju varit skönt. Så Karlstad ligger ju i Värmland lite längre norrut men inte i Norrland. Så det blir lite kallare här. Det är lite större chans att det blir en vit jul. Ja. Och du är ju uppvuxen här i Karlstad. Ja. Och här pratar man ju värmländska. Ja.

Men du pratar inte värmländska. Nej, det var så att när vi flyttade till Sverige när jag var sex år. Då tyckte jag att de pratade så fult här. Det var en sån hemsk dialekt. Så du flyttade från Norge till Sverige, till Värmland, till Karlstad.

Ja. Jag flyttade från Sandefjord som ligger södra Norge. Sydöstra Norge, tio mil söder om Oslo som är huvudstaden i Norge. Och så flyttade vi till Sverige Och jag Jag började aldrig att prata

Riktig värmländska Men nu För att du inte gillade den dialekten Just det För i Norge så snackar vi så fint Vi snackar så pämt Men numera när jag har blivit äldre så uppskattar jag värmländskan

mycket, mycket mer. Jag älskar värmländskan. Jag tycker den är jättebra. Vad gillar du med värmländskan? Den låter så hemtrevlig och familjär. Ja, men jag tycker också att värmländskan låter väldigt trevligt. Den låter väldigt trevligt.

Ja, jag kan ju... Det är svårt för mig att imitera. De pratar gögat. Ja, de säger ofta de istället för dem. De pratar, pratar istället för pratar. Och så har ju Värmlönskan en liten släktskap med Göteborgskan. Ja, just det. Man kan säga, man kan använda gör. Gör bra.

Eller säger folk det i Göteborg? Lilla görgöt, säger de. Ja, det kan man säga. Fast man säger inte de. Säger de. Ja, det finns lite likheter. Och att man går upp på slutet. Eller gör man det här?

Ja. Värmländska. Så att man går upp på slutet i meningarna. Så att det låter lite glatt. Det är så med både värmländskan och göteborskan. Och så som alltid i norskan. Nästan alltid i norskan.

Ja, i norska också Går man upp och slutar Men det ligger ju nära Norge De har ju lite ord från norska Jag vet man kan säga Dritbra Dritbra På värmlandska

Säger man ju Drit kan man ju säga Dret I vanlig svenska säger man ju skit Och i norska säger man drit Men på värmdäska kan man säga Dret Jag vet inte om man använder det så ofta

Jo, jag har hört det Inte från mina släktingar Kanske, men Jag har hört det Eri från mina släktingar kanske, men jag har hört det. Jag har hört, Eriksson har jag hört säga det. Jag är dritbra! Eller något sånt, jag vet inte. Jävla drit! Så hur har vi firat jul i år då?

I år har det varit en väldigt annorlunda jul. Vi firar ju vartannat år med min sida. Och så firar ni, mina två barn vartannat år med er pappas sida. Men du firar varje år här uppe? Nej, jag gör inte det. Alla är splittrade

vartannat år. Så i år har det varit väldigt annorlunda för då varken mamma eller pappa lever. Och då har vissa... Morfar gick bort i våras.

Slutet på mars, ja. Och då har vissa av våra syskon valt att fira jul på andra ställen. Dessutom så är Norge stängt så att norrmännen kan inte komma hit. Så vi har varit en liten skada i år. Bara sju personer.

Ja, för att din syster som bor i Norge kan inte komma på grund av covid. Och min kusin Johnny. Samma sak. Ja. Och din andra bror är i Stockholm

och ja, det är lite splittrat ja men så att det var liten jul i år annars förr, jag kommer ihåg ju när jag var liten då var det ju jättestora julfirande jättestora samling

människor ja, eftersom vi är fem syskon och vi har haft våra respektive och våra familjer som mest har vi varit 28 personer. 28 personer? Ja, det är 21 personer fler än i år. Ja.

Men hur var det när du var liten då? Hur firade ni jul då liksom? Ja, men det var familjen samlas och de som kunde Hur firade ni jul då? Ja, men det var... Familjen samlas och de som kunde kom. Var det dina föräldrar och dina syskon? Eller var det mer än så?

Nej, det var nog mest det. Vad jag minns av våra julafton var att julgranen tog väldigt stor plats Eftersom den var så pyntad Det var fruktansvärt mycket julklappar Och det var fruktansvärt mycket mat Och det var julmusik på väldigt ofta Så hur såg dagen ut?

Det var ju. Äta frukost på morgonen. Sitta länge och ha det gött. Gå ut. Ungarna fick ut. Och leka av sig i snön. Och sen komma in och titta på. Kalankas jul.

Vi hade middag innan. Julmiddag innan. Så det var klockan ett eller två Ja ett halv två Och sen när alla var mätta och belåtna Sätter sig framför tvn och tittar på Kalankas jul Just det Och Kalanka det är väldigt viktigt Att vi ser på jul

Och det är inte bara Kalanka Utan det är liksom massa Små Snuttar, små program. Disney-snuttar, tecknade snuttar. Kalle Anka och hans vänner önskar god jul. Men man säger ju Kalle Anka, att titta på Kalle Anka. Men Kalle Anka är ju egentligen bara en liten del av det.

Och det har ju funnits sedan du var liten då. Ja. Och det tittar alla på. Vad tyckte du om det när du var liten då? Var det viktigt för dig när du var liten att kolla på det? Det var ju höjdpunkten förutom julklapparna. Ja, just det.

Men julklapparna är ju såklart höjdpunkter när man är barn. Hade ni tomten som kom då? Absolut. Var det din farsa, morfar som var? Nej, det var ofta någon granne. Jaha. Ja.

Anlitat grannen för att komma? Jo, men det var väl så att papporna växlade om och gick till varandra eller något sånt. Eller de som inte hade egna barn kunde komma och vara tomte eller någon släkting som kom och bodde över kommer du ihåg när du insåg att tomten var en granne

eller att tomten inte var på riktigt julenissen som vi säger i Norge nej jag vet inte om jag någonsin har trott på julenissen som vi säger i Norge. Nej, jag vet inte om jag någonsin har trott på julenissen egentligen. Inte? Nej. Jag har liksom alltid tittat. Jag har känt igen rösten och jag har

tittat på ögonen. Jag tittar ju ofta på ögon och lyssnar på röst. Så jag har nog genomskådat dem ganska tidigt. Men jag kommer ihåg. Jag tror att jag tror mig komma ihåg jag tror mig komma ihåg

för det var alltid min pappa som var tomten när jag var liten. Jag tycker mig komma ihåg innan jag förstod att det var han. Att jag såg på tomten och tittade honom i ansiktet och jag trodde att det var han. Liksom att jag såg på tomten och tittade honom i ansiktet.

Och jag trodde att det var tomten. Det är det man vill att barn ska tro. Ja, men det lyckades ju ni med. Men jag hade köpt en väldigt naturlig tomtemask. Och det var glasögon till den och det var riktigt fint. Och du hade sitt en tomtedräkt.

Ja. Med så här glansigt tyg. Ja, krossad plys. Knallröd. Och så la vi en kudde som mage på tomten. Eller på din pappa. Det var ju spännande att tomten kommer.

Det tycker jag är en fin tradition. Ja, den är lite trevlig. Så jag uppskattar ju det även när jag vet att det är någon som klarar ut sig. Det tycker jag ändå är en kul grej att tomten kommer. Jag tycker det är trevligt

att ha olika aktiviteter under dagen så. En sak som kanske vissa gör är ju att dansa runt julgranen. Men det har ju vi aldrig gjort. Vi gjorde det uppe i malungshuset en gång i tiden.

När det fanns. Men då var ni så små så jag vet inte om ni minns det Jag minns inte det Nej, vi har inte kunnat dansa runt julgranen eftersom granen har tagit så stor plats Vi har varit så många och det har inte funnits utrymme Men det tycker jag är trevligt.

Malungshuset var ju fantastiskt att fira jul i. Ja just det, stort hus. Verkligen fantastiskt. Men kommer du ihåg någonting speciellt som var under jul när du var liten som kanske inte finns nu?

Ni kanske hade någon annan mat eller någon annan tradition? Men alltså mina föräldrar har ju tagit med sig traditionerna från Norge. Det har varit ibland norska och svenska traditioner. Ja, det jag saknar på julbordet nu då, det var väl laxen.

Jag hade ju med mig lite rökt kallrökt lax. Nej, varmrökt lax. Men det är ju ganska traditionellt på svenskt julbord också. Inte lika som norsk. Och sen så har vi alltid pinnekött. Och det är ju lammkött.

Pinnkött? Pinnkött. Det är ju lammrax. Som man har styckat och grillat. Och så har vi alltid tjocka rebensbjäll. Ja, det är väl någonting som är typiskt Norge, men inte Sverige. Och surkål.

Rebensbjäll, det hade vi igår. De var riktigt goda. Mm. Ja, shit, det har alltid varit himla bra julmat här uppe. Båda dina föräldrar kunde laga mat väldigt bra och ni kan ju också laga mat väldigt bra. Tack. Både du och din bror. Vi bor ju hos din bror nu.

Min morbror. Ja. Sitter vi här och dricker te. Min tredje kopp för dagen. Ja, men du är ju teoman Teelover Vad har du för favoritttea? Mitt favoritttea är

Ekologiskt grönt Te med citrus smak Det är jag Man kan säga att jag är beroende av det Det är det jag Alltid längtar efter. Men i år har vi druckit ett kind of Christmas tea.

Som också har varit väldigt gott. Och det har väl varit smak av kanel och ingefära och kryddpeppar kanske. Har du några favoriter på julbordet? Eller någon julgodis eller julmat? Min favorit är ju laxen.

Nästan i alla former. Ja, men okej. Så hur vill du ha laxen? Jag vill ha både kallrökt och varmrökt lax. Ja. Och någon jan som tycker jag om. Om det inte är för mycket En showvis Sen på juldagen har vi brukat

Faktiskt att ha Hel Ungspakad lax Med knaprigt täcke Lax är ju Det är ju alltid Toppen alltså Jag tycker väldigt mycket om det också.

Vad sa du? Det är klart. Det börjar bli lite djup. Okej. Då är det matlagningstime för mig. Ja. Då tackar jag för det här samtalet då det är en bra avrundning

tack själv och god fortsättning på julen god fortsättning ja det säger man innan julen säger man god jul och efter julen säger man god fortsättning ja och innan nioen säger man god jul. Och efter julen säger man god fortsättning. Ja.

Och innan nyår säger man gott nytt år. Och efter nyår säger man god fortsättning. Också? Ja. God fortsättning på det nya året. Det har nog inte jag sagt någon gång. Då kanske du kommer att börja nu då. Ja, det får jag göra.

Ja, plikten kallar. Plikten kallar. Tack så mycket. Ja, tack själv. Ja, det var det. Tack för att du har lyssnat. Och om du vill, gå gärna in på min hemsida swedishlinguist.com och om du vill gå gärna in på min hemsida swedishlinguist.com

och om du vill stödja det här projektet får du jättegärna bli patron. Ha det gött så hörs vi i nästa avsnitt.