Simple Swedish Podcast - #75 - Systembolaget

Episode Date: February 26, 2021

Tjenare! Här kommer en artikel om något som är ganska speciellt för Sverige, nämligen Systembolaget! Jag berättar om hur Systembolaget kom till och om Sveriges historia med alkohol. Jag lärde mig ganska mycket själv när jag gjorde research för det här. Hoppas ni gillar avsnittet! Om du är intresserad av att stödja det här projektet, då kan du bli patron! Då får du tillgång till kompletta PDF-transkript till alla avsnitt med övningsfrågor och förklaringar på svåra ord. Du kan också få tillgång till vårt chattrum där du kan skriva med mig och de andra där på svenska. Gå in på min hemsida, swedishlinguist.com, och följ länken till min Patreon-sida :) If you're interested in supporting this project, you can become a patron! Then you'll get access to full PDF transcripts to all episodes with practice questions and explanations of difficult words. You can also get access to our chat room where you can text me and the others there in Swedish. Go to my website, swedishlinguist.com, and follow the link to my Patreon page :)

Hej och välkomna till Simple Swedish Podcast. Idag har jag en artikel om systembolaget. Och jag kommer göra som jag har gjort förut, att jag läser inte exakt vad som står i artikeln för att artikeln är skriven i skriftspråk. Så jag kommer att läsa den mer i talspråk. Då kan jag också, om du är patron och har tillgång till artikeln, då kan du också jämföra och se vad skillnaden är mellan det som är skrivet och det jag säger. För jag kommer berätta samma information, men det kommer vara, jag hoppas i alla fall att det är lite lättare att förstå när jag läser lite mer talspråkstil. Och jag vill tacka några patrons, några nya patrons. Och det är Karin Zita, Valeria, Bobby Simonsson, Nathalie och Amin Sani. Jättestort tack till er för att ni stödjer det här projektet.

Och ni och alla andra som är patrons får då såklart tillgång till transkriptet. Och transkript till alla andra avsnitt. För er på 10-euro-nivån så finns också en grupp, ett chattrum där man kan prata, skriva med mig och med de andra där. Så ja, ni kan gå in på swedishlinguist.com om ni är intresserade. Och jag ska också innan jag läser artikeln ska jag förklara några ord. Och det första ordet är bolag. Och ett bolag det är egentligen detsamma som företag. Så ett bolag är ett företag.

Det är i princip samma sak. Nästa ord, en krog. Och en krog. Och en krog, det är en plats där man serverar alkohol. Till exempel en bar eller en restaurang eller en klubb. Och så alltså att vara ute på krogen. Det är liksom att man är ute på en bar eller en restaurang eller en pub, klubb. Brännvin. En bar eller en restaurang eller en pub, klubb. Brännvin. Och brännvin, det är stark sprit som man tillverkar genom destillering, alltså bränning.

Man bränner alkoholhaltiga vätskor och det kan vara till exempel vodka, whisky, akvavit, brännvin. Och jag sa ett annat ord här, tillverkning. Tillverkning är alltså att man typ gör, skapar, producerar, bygger någonting. producerar, bygger någonting. Så till exempel om du tillverkar alkohol så betyder det att du gör alkohol, att du producerar alkohol. Eller om du tillverkar bilar så betyder det att du super så är målet oftast att du ska bli full. Så, super i dåtid är det söp. Så jag söp i fredags. Det betyder att jag drack mycket alkohol i fredags. Sen har vi vinst och det kan betyda att man har vunnit någonting. Men när man pratar om företag och bolag så betyder det att man går plus. Att man gör vinst, det betyder att man går plus i ekonomin, alltså med pengar. Om du har tjänat 10 000 och du har betalat 8 000 i utgifter, då betyder det att 10 minus 8, alltså 2. Så du har gjort 2 000 i vinst.

Så ja, om man har ett företag, då vill man såklart gå med vinst. Och det sista ordet är försäljning. Och försäljning, det är substantivet av att sälja. Så om du säljer vin, då har du försäljning av vin. Så vinförsäljning. Att man säljer vin. Ja, så lyssna efter de orden och så

kör vi igång avsnittet. I Sverige finns det fler restriktioner på alkohol än i de flesta andra europeiska länder. Så bland annat får man inte göra reklam för drycker med mer än 15% alkohol. Och om man har text i reklamen så måste minst 20% av texten vara varningstext. Och något som är ganska känt i Sverige är Systembolaget. Man staten är ägare till systembolaget.

Och det är det enda bolaget som får sälja alkohol i butik. Det är alltså ett statligt monopol. Alla drycker som har 3,5% alkohol eller mer får bara säljas på systembolaget och inte i till exempel mataffärer. Så någonting som man kan tycka är lite jobbigt, det är Systembolagets öppettider. För det stänger oftast klockan sex eller sju på vardagar och det stänger oftast två eller tre på söndagar. Och på lördagar stänger det två eller tre, klockan två eller tre. Och på söndagar är det helt stängt.

Man behöver också vara minst 20 år för att handla där trots att man kan köpa alkohol på krogen när man har fyllt 18. Så varför finns alla de här restriktionerna och hur kom systembolaget till? Jo, Sverige har en lång historia med alkohol och försök med att lägga restriktioner på alkoholhaltiga drycker. Och det börjar på 1400-talet när brännvinet kom till Sverige. Och brännvin, det var faktiskt egentligen en ingrediens i tillverkning av krut. Men folk började snabbt förstå att man kan också använda det till något mycket roligare, nämligen att supa sig full. Och alla gjorde sin egen sprit, alla människor drack, män, kvinnor, barn och det blev ett stort problem. Och den första personen som försökte göra något åt problemet det var Gustav III.

Och han var kung i Sverige i slutet av 1700-talet. Han ville att staten skulle ta över tillverkningen men han lyckades inte och han fick ge upp efter några år. Sen med industrialiseringen på 1800-talet blev det både lättare och billigare att tillverka brännvin. Folk söp mer och problemet växte. Det var nu som en rörelse började växa fram, en rörelse som var emot alkohol och det var nykterhetsrörelsen. Det var för det mesta präster och läkare som ville att folk skulle supa mindre och de försökte uppmuntra nykterhet. Men det var de så kallade bergsmännen i staden Falun i Dalarna som skapade första verkliga systemet för att begränsa konsumtion av alkohol. Bergsmännen var ägare till gruvor och de förlorade mycket pengar på att arbetarna drack så mycket alkohol. Det var många olyckor på arbetsplatserna och varje gång en arbetare dog i någon gruva, då var de tvungna, alltså bergsmännen, var tvungna att betala pengar till arbetarens fru. Så bergsmännen, de försökte hitta en lösning på det här och år 1850, då fick de tillstånd till en ny form av bolag.

Ett bolag som hade ensamrätt både på att tillverka och att sälja alkohol. Så från och med nu var det bara det bolaget som fick tillverka och sälja alkohol i Falun. De hade alltså monopol och det var det första i Sverige. Men det fanns ett villkor. De fick inte ta vinsten för sig själva. De fick alltså inte tjäna pengar på att sälja och tillverka alkohol. All vinst från bolaget skulle gå till sociala program för arbetarna. Och det fanns också en gräns för hur mycket en person fick köpa.

Och det var 23 liter brännvin per person och år. Och med det här så börjar en period i Sverige som kommer att vara i ungefär hundra år. Det är en period där alkoholen blir en viktig politisk fråga. Man förbjuder tillverkning i hemmen och man lägger också en tung beskattning på brännvin. Och sen, efter några år, kommer idén från Falun med ett lokalt monopol på försäljning och tillverkning av alkohol, den idén kommer till Göteborg öppnar år 1865 det så kallade Göteborgssystemet. Och det är den verkliga föregångaren till dagens systembolag. I Göteborg på den här tiden, där bodde det många fattiga arbetare. Och de spenderade mycket tid och pengar på krogarna och de söp för att komma bort från vardagen. Krogarna på den här tiden, de var inte speciellt reglerade. Man kunde köpa alkohol på kredit, man kunde sätta sina egendomar i pant.

Och på det här sättet var det lätt att bli totalt ruinerad. Så de lokala myndigheterna, de såg alkoholen som det stora problemet. som det stora problemet. Att folk söp så mycket, det ledde till fattigdom, social misär och brottslighet. Man skapade ett nytt system, Göteborgssystemet. Man skulle sälja alkohol på specifika platser med specifika krav. Lokalerna, de skulle vara ljusa och rimliga. Om man ville dricka där, då var man tvungen att också äta där. Och man fick bara köpa alkohol om man var över 18 år och man fick inte vara för berusad eller bete sig illa. Allt skulle vara kontrollerat av de lokala myndigheterna

och det skulle inte finnas något vinstintresse. Målet skulle alltså inte vara att tjäna pengar utan att uppmuntra nykterhet och få folk att dricka mindre alkohol. Fler och fler städer startade liknande system i Sverige och det kom mer och mer regleringar. På nationell nivå bestämde man att all vinst skulle gå till staten. Krogar var tvungna att stänga tidigare på kvällarna och kulturen började förändras. Folk började se mer negativt på att gå till krogen. Fler började dricka kaffe istället för alkohol och det här till att många krogar stängde. År 1877 gick antalet krogar i Stockholm från 193 till 87. Hälften av krogarna stängde alltså under bara ett år och samtidigt öppnade många kaféer.

Tidigt öppnade många kaféer. Men man kunde fortfarande köpa alkohol i vanliga butiker för att ta med sig hem. Men det här ändrade man på år 1905. Från och med nu får man bara sälja alkohol i särskilda systembolagsbutiker och de var delvis under statlig kontroll. Och lite senare, när första världskriget startar, då kom den så kallade motboken. Det var en politiker och läkare som hette Ivan Bratt som hade idén med motboken. Under kriget blev det mycket svårare att importera varor och därför så blev man tvungen att ransonera. I motboken där kunde man se hur mycket man fick köpa och man registrerade också alla köp där. Ivan Bratt han fortsatte med mer restriktioner på alkohol.

Han startade det statliga aktiebolaget Spritcentralen, senare AB Vin och Spritcentralen. Tanken var att få bort vinstintresset helt och hållet från alkoholindustrin. Med det här bolaget började man ta över alla bolag som tillverkade och importerade alkohol tills man hade ett totalt statligt monopol på tillverkning och import. Men inte på försäljning då, än. Samma år som Ivan Bratt startade Vin- och Spritcentralen kom också ett totalförbud på stark öl. Nykterhetsrörelsen, den var stark och man ville få ett totalförbud på all alkohol. Det fanns ett starkt stöd hos politikerna men innan man tog något beslut så organiserade man en folkomröstning.

Frågan var om Sverige ska ha ett förbud mot alkohol. Och det här var faktiskt den första allmänna folkomröstningen i Sveriges historia. Resultatet blev väldigt jämnt. 49% röstade ja till förslaget och 51% röstade nej till förslaget. Så 51% ville alltså inte att man skulle förbjuda alkohol. De ville alltså ha kvar alkohol, att det ska vara tillåtet lagligt. I Skåne var motståndet extra stort. 90% i Skåne röstade nej till förslaget om förbudet. Så det blev inget förbud. Däremot var motboken kvar trots att den var väldigt odemokratisk. Ransonerna, de var större för högre samhällsklasser och kvinnor, de fick nästan inte köpa någon alkohol alls.

Och det var inte förrän efter andra världskriget och ett nytt samhälle började växa fram som motboken försvann och istället kom något nytt. Motboken försvann och istället kom något nytt. 1955, då slog man ihop alla lokala systembolag till ett enda statligt systembolag. Resultatet var att inte bara tillverkning och import var statlig utan också försäljning i butik. Och intentionen den var att få svenskarna att ändra sina vanor när det gäller alkohol. Åldersgränsen den var 21 år och man fick inte vara berusad när man handlade. Åldersgränsen sänktes till 20 år på 60-talet, men förutom det så har det

fungerat ungefär likadant sedan dess. Så det var så här som Systembolaget kom till. Tanken var att få svenskarna att dricka mindre och när man dricker att dricka mer ansvarsfullt.

Det är såklart svårt att veta exakt hur effektivt det är. Och det finns säkert många olika åsikter om både Systembolaget och andra restriktioner på alkohol i Sverige. Ja, det var det. Tack för att du har lyssnat. Och om du vill gå gärna in på min hemsida swedishlinguist.com Och om du vill stödja det här projektet får du jättegärna bli patron. Ha det gött så hörs vi i nästa avsnitt.