Simple Swedish Podcast - #81 - Allmän rösträtt

Episode Date: April 9, 2021

I år är det 100 år sedan vi fick allmän rösträtt för både kvinnor och män i Sverige, så jag tänkte att det är ett bra ämne att prata om här i podden! Jag skrev en artikel och i poddavsnittet läser jag upp den artikeln. Jag läser inte exakt som det står, utan jag försöker göra språket lite mer naturligt att lyssna på.  Om du är intresserad av att stödja det här projektet, då kan du bli patron! Då får du tillgång till kompletta PDF-transkript med övningsfrågor och förklaringar på svåra ord. Du kan också få tillgång till vårt chattrum där du kan skriva med mig och de andra där på svenska. Gå in på min hemsida, swedishlinguist.com, och följ länken till min Patreon-sida :) If you're interested in supporting this project, you can become a patron! Then you'll get access to full PDF transcripts with practice questions and explanations of difficult words. You can also get access to our chat room where you can text me and the others there in Swedish. Go to my website, swedishlinguist.com, and follow the link to my Patreon page :)

Hej, hej! Du lyssnar på Simple Swedish Podcast och det är alltså 10 år efter det infördes allmän rösträtt för män. Det infördes allmän rösträtt för män. Så det ska jag prata om idag. Jag har skrivit en liten artikel så jag ska läsa vad som läser en artikel så läser jag inte exakt exakt vad som står i artikeln utan jag försöker att använda lite mer naturligt talspråk när jag läiftspråk, liksom stilen som man använder språket i. Och när man lyssnar så är det självklart mycket lättare att förstå talspråksstil. Men tyvärr så lär man sig aldrig det när man går i språkkurser. Jag vet inte varför men det är lite därför jag gärna försöker bara använda talspråk i den här podden. Först ska jag tacka tre stycken patrons. Det är Flavio Alves, det är Andy och det är Ricardo Bezegato. Och jättestort tack till er för att ni vill stödja den här podden.

Om någon annan vill stödja också och få tillgång till alla transkript och artiklar och sånt. Då kan du gå in på min hemsida swedishlinguist.com och bli patron. Och jag ska också förklara några ord som jag använder i det här avsnittet. Och vi har till exempel att rösta i val. Och när man röstar i ett val

då betyder det att man är med och bestämmer till exempel vilket parti som ska vinna eller man kan också rösta på president. Så i Sverige så har vi ingen president, men till exempel i Frankrike så röstar man på president. Då röstar man på president. Så man röstar i ett val och valet det är liksom det man röstar i. Vi har till exempel riksdagsval i Sverige och då röstar man på vilket parti man vill ska styra landet. Och så har vi ordet allmän. så har vi ordet allmän och det betyder om någonting är allmänt så betyder det att det gäller för alla människor, alla människor allmänt. Så vi har ett allmänt val, det betyder att det är alla som får rösta i det valet. Och sen så har vi ordet grundlag. Och grundlagen det är alltså konstitutionen.

Det är de lagarna som är grunden till staten liksom. Så att en grundlag. Och allmän rösträtt. Det är det vi ska prata om. Så ja, då lyssnar vi på avsnittet. När fick Sverige allmän rösträtt? Allmän rösträtt, det betyder att alla människor har lika rätt att rösta i allmänna val. Och det kan låta som en enkel fråga att besvara, men det beror faktiskt lite på exakt vad man menar med allmän rösträtt.

Till exempel, år 1909 skrev till exempel tidningen Dagens Nyheter att Sverige har infört allmän rösträtt det året. Men det som egentligen hade hänt då, det var att man inte längre behövde vara rik för att få rösta. För innan år 1909, då fick man nämligen bara rösta om man hade tillräckligt mycket egendom, tjänade över en viss summa pengar och betalade skatt. Och fortfarande så var det ju bara män som fick rösta. Men ja, först ska vi gå tillbaka lite i historien. För ja, Sverige har ju alltid varit en monarki. Och kungen, han har historiskt haft mycket makt. Och sen 600 år tillbaka, alltså ända sen 1400-talet, har Sverige också haft ett parlament. Och det svenska parlamentet, det kallas för riksdagen.

Och då bestod riksdagen av fyra olika grupper som skulle representera folket. Vi hade adel, alltså de rikaste. Vi hade präster. Vi hade borgare och bönder. Morgare och bönder. Aden då, alltså de rikaste människorna, de hade förstås störst makt i riksdagen. Oftast under historien då så var det kungen som bestämde mest. Men för ungefär 300 år sedan, då hände någonting. År 1719, då bestämde man att riksdagen istället skulle ha störst makt.

Och det här systemet, det varade i 50 år och det kallas för frihetstiden. Det fanns till och med två politiska partier och de kallades för hattar och mössor. Men sedan gjorde kung Gustav III en statskupp och tog tillbaka större delen av makten. ändå att ha relativt mycket inflytande och år 1809 fick Sverige en ny grundlag. Och den grundlagen bestämde hur makten skulle delas mellan kungen och riksdagen. Olika myndigheter blev också mer självständiga och kungen fick återigen mindre makt. Och sen år 1865, då tog man bort den gamla grupperingen med adel, präster, borgare och bönder. Och riksdagen fick nu istället två kammare och ett mer modernt system som skulle bättre representera folket. Men så vem fick egentligen rösta i riksdagsvalen? På den här tiden fick man bara rösta om man var relativt rik och det var dessutom bara män som fick rösta.

Och det var dessutom bara män som fick rösta. Vissa kvinnor fick rösta i lokala val men bara om de inte var gifta och om de hade en egen inkom andra halvan av 1800-talet. Det första förslaget i riksdagen om lika politiska rättigheter för alla, det kom 1884. Men det fick tyvärr inte tillräckligt mycket stöd. Sen år 1909 då införde man allmän rösträtt för män. Tre år senare kom ett nytt förslag om rösträtt för kvinnor men det förslaget det fick inte heller tillräckligt mycket stöd.

Det fick inte tillräckligt många röster i riksdagen. År 1919, alltså tio år senare, då beslutade riksdagen till slut om allmän och lika rösträtt även för kvinnor. Det tog dock två år innan kvinnor faktiskt fick rösta. Och det var eftersom lagarna om rösträtt, de är specificerade i grundlagen och de är ganska svåra att ändra på. Två olika riksdagar med riksdagsval emellan måste ta samma beslut. Annars så kan man inte ändra lagen. År 1920 hade man det sista riksdagsvalet där bara män fick rösta. För året efter, år 1921, då tog man samma beslut igen och med det här andra beslutet då kunde man ändra grundlagen.

Och man bestämde alltså att kvinnor också skulle få rösta i allmänna val. Och senare samma år hade man det första riksdagsvalet där faktiskt alla människor fick rösta. Man kunde dessutom nu också rösta på kvinnor i riksdagen och fem kvinnor valdes in i riksdagen för första gången. gången. Fortfarande var det ändå, de kunde ofta inte rösta. Och om man hade begått ett brott och hamnade i fängelse, ja då fick man inte heller rösta. Och så är det faktiskt fortfarande i många länder, till exempel i USA, Australien och i flera EU-länder. Och helt allmän och lika rösträtt för alla. i USA, Australien och i flera EU-länder. Och helt allmän och lika rösträtt för alla. Det har vi haft sedan 1989.

För då kunde man inte längre omyndigförklara människor. Ja, och Sverige var ju tidigt med att ge kvinnor rösträtt, men det allra första landet där kvinnor fick samma rösträtt som män, det var i Nya Zeeland år 1893. så kunde kvinnor inte sitta i parlamentet. Och sen i Australien, där införde man både lika rösträtt och lika rätt att sitta i parlamentet år 1906. Men i flera stater så var det baserat på ras och det gällde inte för aborginer. Så vilket var det första landet som införde lika rösträtt och lika rätt att sitta i parlamentet oavsett kön och ras? Jo, det var faktiskt Finland år 1906. Finland år 1906. Sverige var ändå relativt tidigt och i år så kan vi ju faktiskt fira

att det var hundra år sedan lika rösträtt infördes i Sverige år 1921. Ja, det var det. Tack för att du har lyssnat. Och om du vill, gå gärna in på min hemsida swedishlinguist.com Och om du vill stödja det här projektet får du jättegärna bli patron. Ha det gött så hörs vi i nästa avsnitt.