Simple Swedish Podcast - #87 - Svensk språkmelodi

Episode Date: May 26, 2021

Svenskans språkmelodi är ofta något som folk gillar med det svenska språket. Ibland är det till och med därför man väljer svenska. Melodin, eller intonationen, kommer från ordaccent, betoning och dynamik, och det är de här koncepten som jag förklarar i det här avsnittet! Det är inte bara kul att veta, det är också viktigt att förstå. Dels för att själv prata naturligt, och dels för att förstå när svenskar pratar! Om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt kan du bli patron. Gå in på min hemsida www.swedishlinguist.com och klicka på länken till min Patreon-sida! If you want to support the podcast and get transcripts to all episodes, you can become a patron. Go to my website www.swedishlinguist.com and click the link to my Patreon page!

Hej, hej och välkommen till Simple Swedish Podcast. Det här är podden för dig som lär dig svenska och vill öva på att lyssna på svenska. Men tycker att det kanske är lite för svårt att förstå vanliga poddar. Så i den här podden så pratar jag naturligt men lite långsammare och lite enklare. Och idag så är det ett ganska viktigt ämne. Jag ska nämligen prata om svensk intonation, intonation alltså melodin, språkmelodin. Och egentligen så är det inte så mycket melodin och intonationen jag ska prata om, utan mer betoning och dynamik och ordaccent. Och det kommer jag förklara lite närmare i avsnittet. Men ja, lite längre avsnitt idag, både själva avsnittet och introt. För jag vill också säga att jag håller på att lansera en kurs, en online-kurs för personer som har en medelnivå i svenska. Så om du kan följa med i den här podden utan stora problem men det fortfarande är svårt för dig att förstå vanliga poddar på svenska

då kan den här kursen vara för dig. Men jag planerade att vara klar med den redan. Men jag är inte klar med den än. Utan den är lite försenad så jag ber om ursäkt för det. Men ja, man kan läsa mer om den på min hemsida. Swedishlinguist.com Och sen ska jag också tacka en massa nya patrons. läsa mer om den på min hemsida swedishlinguist.com och sen ska jag också tacka

en massa nya patrons det här är nytt rekord i nya patrons så det är såklart väldigt kul att se att det finns så många som vill stödja den här podden

så jag ska läsa upp era namn nu. Och jag kommer högst sannolikt, alltså definitivt, säga fel när jag säger era namn. Men det är som det är. Tack till Erin, Gabriel, Valeria, Ruth Olsson, Mariana Grecker, Mark Jenkins, Kiana Kade, Manuel Bundone. Det sa jag säkert fel. Mikael Westman, Genoveva Giori, Jana Åse, Alex Lawrence, Kieran Heinemann, Peter Sopan och Sofia Lundberg. Det var många det. Så jättestort tack till er. Och ja, det är jättekul att det finns folk som vill stödja podden så mycket. Och alla som stödjer podden får då såklart ett transkript till alla avsnitt. Och om man är på 10-euro-nivån då får man också tillgång till chattrummet på Discord.

Och ni som är patrons på 10-euro-nivån som har tillgång till chattrummet på Discord, använd det för att det är ett jättebra sätt att få övning i kommunikation. För språk handlar om kommunikation. Ja, så det var det. Nu ska vi då lyssna på avsnittet om svensk intonation eller snarare svensk betoning och ordaccent och dynamik. Så idag ska jag prata om svensk intonation och inte bara intonation utan också betoning och dynamik i svenska. Och intonation, det är alltså melodin i språket. Och alla språk har en intonation, alla dialekter har en intonation. Intonation betyder helt enkelt, det är alltså melodin. Intonation betyder helt enkelt, det är alltså melodin. Och det är ofta någonting som folk gillar med svenska och ibland så är det till och med det som gör att man börjar lära sig svenska för att är också faktiskt väldigt viktigt att förstå hur intonationen fungerar och speciellt hur det fungerar med betoning och dynamik.

Och av någon anledning, jag vet inte varför, men det här är inte någonting som man lär sig så ofta i till exempel kurser och så. Utan när man tar en kurs så brukar man fokusera på att skriva, man brukar fokusera på att läsa, det brukar vara böcker, grammatik och sånt. Jag tycker inte att det är bra att börja med att läsa och skriva i ett språk. Och speciellt inte med svenska. För det finns mycket som man inte kan förstå om man bara fokuserar på läsa och skriva. Till exempel hur ett ord låter. Det kan vara ganska annorlunda från hur man skriver det. Och om man inte vet reglerna för stavning på svenska så kommer man att säga fel när man pratar. Till exempel om vi tar ordet person. Så vi har person. Och du hör ljudet sh. Men det här ljudet stavas R-S. Så det stavas person när man säger person. Inget R, alltså utan R. Men nästan alla som börjar lära sig svenska och hur man pratar på svenska.

Och en av de stora skillnaderna, det handlar om betoning, det handlar om ordaccent och dynamik. Och dynamik. Så om vi tar en mening till exempel. Vi tar meningen. Man måste tänka på betoning när man lär sig svenska. Så skriver man den här meningen. Man måste tänka på betoning när man lär sig svenska. Men om jag skulle säga den här meningen på ett naturligt sätt, då skulle det bli man måste tänka på betoning när man lär sig svenska. Man måste tänka på betoning när man lär sig svenska.

Så att det är stor skillnad mellan man måste tänka på betoning när man lär sig svenska. Så att det är stor skillnad mellan man måste tänka på betoning när man lär sig svenska och man måste tänka på betoning när man lär sig svenska. Så, och det är det här som betoning och dynamik handlar om. Okej, så vi har ett koncept som heter ordaccent. Ordaccent, det är tonen som orden har. Så alla ord på svenska har en accent eller en specifik ton. Så om vi tar exemplet med ordet anden. Eller anden. Så, okej. Och jag kommer använda Stockholms betoning när jag säger de här orden för att det är det betyder, det är på engelska stress eller emphasis. Så att du kan betona olika stavelser i ett ord. Och en stavelse det är a syllable.

Så du har till exempel anden. Det är två stavelser. Anden. Anden. Två stavelser. Och vi, och i det första exemplet anden. Två stavelser. Och i det första exemplet, anden, det betyder the duck. Alltså en fågel. Och vi säger det som anden.

Och det här har accent ett. Så vi har två accenter i svenska och det här är accent ett. Så det går upp och ner. Betoning på första stavelsen. Och sen har vi accent två. Och det är anden. Så du hör att det går upp och ner och sen upp och ner igen Anden Okej, det betyder the spirit

Okej, så vi har accent ett, anden Accent två, anden Och de här, man skriver de här exakt likadant Men det är skillnad hur man säger dem. Så vi har nummer ett, accent ett, anden. Accent två, anden. Och alla ord har antingen accent ett eller accent två. Några exempel på accent ett. Några exempel på accent ett.

Okej, så det är alla ord med en stavelse. Så alla ord som bara har en stavelse har alltid accent ett. Så till exempel ordet år. Eller svårt. Men det kan också vara längre ord som till exempel intonation. Du hör det går upp och ner. Och betoning på en stabelse. Intonation. Ja, tjon.

Intonation. Eller betoning. Betoning. Eller naturlig. Naturlig. Eller naturlig. Naturlig. Eller pengar. Pengar. Och så har vi accent två.

Och accent två har betoning på två stavelser. Och det är väldigt ofta på sammansatta ord och ett sammansatt ord det är ett ord som består av flera delar. Vi har till exempel uttal. Så det är alltså ut och tal. Du hör betoning på ut och betoning på tal. Eller jättebra. Eller tonaccent. Tonaccent. Och vi har andra ord som inte är sammansatta ord. Och de kan vara ganska korta.

Vi har till exempel tio, alltså siffran tio. Tio. Inte. Inte. Eller prata. Så det är inte prata. Utan du måste betona på båda stavelserna. Prata eller säga. Okej, så det är tonaccent. Alla ord i svenska har antingen accent 1 eller accent 2. Och accent 2, då betonar man på två stavelser. Till exempel uttal. Så man kan inte säga otal. Utal, nej. Utan man måste säga uttal.

Så, nästa grej som är viktig är dynamik. För man betonar inte alla ord i en mening, utan man betonar de viktiga orden i en mening. Så, och det är bara de viktiga orden, de orden som man betonar, Det är bara de orden som har en tonaccent. Så om jag säger en mening, till exempel, jag var i Australien i ett år. Så att jag betonar Australien och jag betonar år. Och de andra orden, de har ingen betoning, alltså har de ingen tonaccent. Jag var i Australien i ett år. Jag var i Australien i ett år. Så de första orden, jag var i, det blir jag var i Australien i ett år. Eller, jag hade svårt att hitta jobb. Jag hade svårt att hitta jobb. Jag hade svårt att hitta jobb. Jag hade svårt att hitta jobb. Så, inte jag hade svårt att hitta jobb, utan jag hade svårt att hitta jobb.

Eller, Utan jag hade svårt att hitta jobb. Eller Men jag hittade inget vanligt jobb. Men jag hittade inget vanligt jobb. Men jag hittade inget vanligt jobb. Eller Till slut hittade jag ett jobb. Så det är om man läser meningen. Till slut hittade jag ett jobb. Men, om jag säger meningen naturligt så skulle det bli

Till slut hittade jag ett jobb. Till slut hittade jag ett jobb. Eller, det var på en flyttfirma. Om jag säger det naturligt. Det var på en flyttfirma. Och här har vi ett sammansatt ord, flyttfirma. Så du måste betona båda stabelserna. Flyttfirma. Du kan inte säga det var på en flyttfirma. Du måste säga det var på en flyttfirma. Det var på en flyttfirma.

Jag ska berätta en liten berättelse, en väldigt kort berättelse. Så, att lyssna på hur det låter, lyssna på betoning, lyssna på dynamik. Vilka ord säger jag med betoning och vilka ordgger rätt betoning. Okej, jag ska berätta den här lilla berättelsen. Så, år 2009 var jag i Australien. den här lilla berättelsen. Så. År 2009 var jag i Australien. Jag var där i ett år och större delen av tiden

hade jag väldigt dåligt med pengar. Att ha dåligt med pengar betyder att man inte har mycket pengar. Det var för att jag hade svårt att hitta ett jobb. I maj åkte jag till Perth. Jag var där med min kusin. Han hade mer pengar eftersom han hade jobbat med att plocka frukt.

Men jag ville inte plocka frukt. Jag ville bo i en stad och ha ett vanligt jobb. Men jag hittade inget vanligt jobb. Mina pengar tog slut. Min kusin var tvungen att betala all mat. Och till slut hittade jag ett jobb. Det var på en flyttfirma. Flyttfirma hjälper folk att flytta. Det var den billigaste flyttfirman i hela Perth. Och min kusin behövde inte längre betala för mig. Det kändes skönt. Så kunde du höra betoningen och dynamiken. Till exempel, det var på en flyttfirma.

Så inte det var på en flyttfirma, utan det var på en flyttfirma. Så, och det här tar lång tid att lära sig. Och du behöver inte göra orden kortare eller tala mindre tydligt, utan det viktigaste att veta är att man måste betona orden rätt. Alltså, de viktiga orden måste du betona rätt och du måste ha lite dynamik i meningen. Så ja, det viktiga är att du lyssnar mycket, du kan bara lära dig det här om du lyssnar mycket på svenska. Så när andra människor pratar lyssna på dem och lyssna på poddar och försök imitera hur folk pratar.

Och när du pratar försök prata som andra människor pratar inte som man skriver orden. Så jag hoppas att det här har varit ett bra avsnitt för dig.

Att det har varit lärorikt och hjälpsamt och att det hjälper dig lite att både förstå svenska bättre och också att prata mer naturligt. och också att prata mer naturligt. Så tänk på intonationen, tänk på betoningen. För svenska är faktiskt inte så svårt när det kommer till grammatik och vokabulär. Men det här med betoning och intonation, dynamik, det är lite svårare.

Så jag tycker att man ska lägga lite tid på det, lite energi på det. Och det hjälper också när du vill förstå andra människor. För vi säger inte alla ord helt när vi pratar. Så när du lyssnar så måste du fokusera på meningen, inte på individuella ord. Så lyssna på meningen, lyssna på dynamiken, vilka ord är de viktiga. dynamiken, vilka ord är de viktiga ja så ha det så gött så hörs vi i nästa avsnitt ja, det var det

tack för att du har lyssnat och om du vill gå gärna in på min hemsida swedishlinguist.com och om du vill stödja det här projektet får du jättegärna bli patron. Ha det gött så hörs vi i nästa avsnitt.